Aftonbladets definition av dagens husmoder

Den nya tidens husmoder – så lever hon:

Handlar kläder och möbler på loppmarknader och i vintagebutiker.

Syr, stickar och virkar som avkoppling.

Lagar mat enligt gamla svenska recept. Gärna storkok.

Älskar bakverk och fikar gärna i timmar på konditorier.

Ordnar kafferep och syjuntor.

Undviker att konsumera annat än det allra nödvändigaste. Köper ekologiskt, om det finns. Odlar ofta potatis, morötter och annat i eget grönsaksland.

Renoverar och lagar själv sådant som gått sönder.

Tittar på tv-program som ”Mad men”.

Har oftast arbete men värdesätter sin fria tid högre.

Värnar om miljön.

Nu kan jag först tycka att det är lite skrämmande att alla dessa kriterier stämmer in på mig. Jag är alltså den nya tidens "husmoder". Kan det kanske bottna i att om man bara ändrar och anpassar definitionen av en husmoder, så att den ska passa den moderna kvinnan, så behåller man kvinnan i sitt fack där det var bekvämt att ha henne?

Om det är det här det innebär att vara husmoder idag så ska jag inte argumentera emot, det finns inte ett kriterium som jag inte tycker om. Men kopplingen till just "husmoder" känns ytterst obekväm. För det första, är det förbehållet kvinnor att handla begagnat, odla grönsaker och fika på konditorier - fortfarande?

Vi som lever såhär är oftast självständiga unga kvinnor eller män som ser ett mål och en mening med att agera just på detta sätt - må det vara personlig utveckling, hållbar ekonomi eller miljömedvetenhet. Det handlar inte om att passa upp på en man och ta hand om en familj, därför finns det ingen anledning att namnge denna samling karaktärsdrag och val av sysselsättning "husmoderlig".

Kalla mig gärna bohem eller vad som helst. Men inte husmoder.